Ruotsin HD tulkitsi taidetta: Valokuvasta tehty maalaus muodosti alkuperäisteoksesta poikkeavan allegorian, eikä valokuvaajan tekijänoikeuksia loukattu

Ruotsin korkein oikeus (HD) on tuoreessa ratkaisussaan mielenkiintoisella tavalla arvioinut rajanvetoa alkuperäisteoksen muokkaamisen ja uuden teoksen syntymisen välillä. Kyse oli siitä, että henkilöstä otetusta valokuvasta oli maalattu taulu, ja HD joutui arvioimaan, loukkasiko taulun maalannut henkilö valokuvan ottaneen henkilön tekijänoikeuksia. Koska maalaus muodosti taiteellisesti uuden, yksilöllisen teoksen, ei valokuvaajan tekijänoikeuksia ollut loukattu.

HD:n lehdistötiedotteesta:

En fotograf följde under några dagar en person som hade varit
misstänkt för mordet på statsminister Olof Palme. Ett porträtt i närbild
kom att användas i massmedia i stor utsträckning. Utan något samtycke
från fotografen använde en konstnär det fotografiska verket som förebild
när han gjorde en oljemålning som han kallade ”Svenska syndabockar”.
Konstnären ställde ut tavlan, la en bild av målningen på sin hemsida och
sålde affischer med den. Fotografen menade att konstnären gjort intrång
i hans rätt till det fotografiska verket.

Frågan i målet var vad som krävs för att ett nytt och självständigt
verk ska anses ha skapats. Närmare bestämt gällde målet gränsdragningen
mellan en bearbetning och en nyskapelse. Om det är ett nytt och
självständigt verk, får den som har åstadkommit det nämligen en
självständig upphovsrätt till sitt nya verk. Är det däremot bara en
bearbetning av originalet, är hans rätt beroende av den som har rätten
till originalet. I så fall får han enligt upphovsrättslagen inte förfoga
över det utan samtycke från den som skapat originalet, t.ex. genom att
kopiera det.

I domen gör Högsta domstolen vägledande uttalanden för hur gränsdragningen bör göras.

När det gäller bedömningen i detta fall konstaterar Högsta domstolen
att en helhetsbedömning ska göras av målningen. Personen finns
visserligen med i målningen och utgör ett centralt motiv, men tavlans
komposition tar över och blir det dominerande. Målningen får en helt
annan mening än den som fotografiet har. I stället för ett fotografiskt
starkt personporträtt framträder i målningens form en allegori som
antyder kritik av ett massmedialt behov av syndabockar. Det handlar om
en kommentar över samhället och tiden.

Sammantaget fann Högsta domstolen att konstnären hade omvandlat det
fotografiska verket på sådant sätt att han åstadkommit ett nytt och
självständigt verk, som ger uttryck för hans individualitet. Hans
förfogande över sitt konstverk utgjorde därför inte intrång i
fotografens rätt till det fotografiska verket.

Koko lehdistötiedote, missä myös linkki koko tuomioon, löytyy täältä: Konstnären använde ett fotografi som förebild men tavlan var ett nytt konstverk